Gladskit

Det här njuter vi av flera gånger varje dag nu, vi har en sån underbart glad och nöjd liten dotter. ♥ Livet är underbart och hon är fantastisk!

För att bli stor och stark måste man träna...

...och det är precis vad Stella har roat sig med.

Ibland tryter tålamodet dock ;)

Hipp, hipp hurra!

Idag är ingen vanlig dag, för det är Stellas 1-månadsdag! ;) En månad redan, helt galet vad tiden går fort!
Självklart har fröken fått presenter, tog en promenad med Isabelle och Liam och då smet vi in en sväng på Lindex. Tre bodys från "ta 3 betala för 2"-stället och så ett par superfina, tunna jeans. Hur gärna jag än vill fortsätta köpa storlek 56 så måste jag nog inse att det bara är att slänga pengarna i sjön. Igår provade vi ett par byxor i 62 - och visst är dom lite stora men redan nu kan fröken ha dem. Stora, fina tjejen! ♥

Allvaret har börjat

Första dagen utan Johan är snart över, och än så länge har det gått över förväntan. Dock brukar ju Stella bli lite kinkig under kvällarna, det brukar sätta igång runt 20 så än ska jag väl inte ropa hej... Eftermiddagen har i alla fall flutit på riktigt bra, Stella har mest ätit och sovit och framför allt varit nöjd då hon varit vaken. ♥

Nu har vi precis börjat göra kväll här hemma, Stella har badat och fått på sig pyjamas. Babysittern är poppis, där sitter hon och spanar runt just nu.
(och bara för att vi börjat förbereda för kvällen, blivit rentvättade och fått ren blöja så bajsar vi såklart ett lass. Blöjbyte igen. På återseende)

Bildbomb

Imorgon blir Stella 4 veckor gammal, var tar tiden vägen?! Det känns som att vi inte riktigt hinner med, hon börjar redan bli stor. Vi försöker vara duktiga med kameran, men ändå känns det som man missar massor.

I pappas gamla pyjamas

Bada är väldigt poppis här hemma

Provsitter babysittern

Stilstudie i sömn

Tjejmys

Det är precis vad jag och Stella ska ha under eftermiddagen. Johan ska åka till Hallstahammar och fixa nya sommardäck, så då passar jag och lilltösen på att att ta en promenad ner till stan. Shopping står på schemat, behöver några tunnare byxor och nån kortärmad body.
Blir första gången jag tar mig ut helt ensam, lika bra att tjuvstarta lite nu innan Johan ska börja jobba ;)

Äntligen u.a!

Besöket på hörcentralen gick alldeles utmärkt, nu fick de snabbt fina resultat från båda öronen. Stella är med andra ord äntligen helt utan anmärkning och det känns så himla underbart. ♥

När vi ändå var i Västerås så passade vi på att kila in på Babyproffsen och blev en babysitter rikare. Stella vill ju väldigt gärna vara med överallt och när Johan börjar jobba på måndag kan jag ju ibland behöva båda mina händer och det är ju inte alltid sjalen funkar. Får se hur poppis den blir, provsitten gick i alla fall bra. :)

Det första leendet?

Igår kom det nog - de allra första leendena! ♥ Johan lipade åt Stella, och tre gånger i rad svarade hon med att fira av ett leende. Älskade lillstumpan! Ärligt talat så var vi lite osäkra på om det verkligen var svarsleenden, men då hon tredje gången i rad log stort och dessutom hela tiden var oerhört med med blicken så slutade vi tvivla. Klart hon log! :)

Idag ska vi ta oss iväg till Västerås, känns som att vi inte gör mycket annat än åker dit just nu. Idag är det hörselcentralen som ska få sig ett besök, tyvärr fick vi ju oklara resultat på OAE-screeningen så nu är det alltså dags igen. Förhoppningsvis så ser allt bra ut idag, men gör det inte det så är det inte hela världen. Vi vet att vänster öra reagerade normalt, så med andra ord hör hon i alla fall på ett öra. Idag finns det dessutom så himla mycket hjälpmedel för hörselskadade, och med tanke på vad som skulle kunnat gå galet så känns en hörselnedsättning eller liknande som en piss i havet!

Ingen återträff trots allt

Det blev precis som jag trodde - det var bara jag och Isabelle som dök upp på föräldragruppens återträff. Pratade med Anna om hur vi hade det hemma osv, men det blev ett kort besök ändå.
Eftersom jag var hemma strax innan 14 igen så passade vi på att åka iväg till Arboga en sväng tillsammans med Stellas farmor. Lidl, Coop och Ö&B avklarades och när vi kom tillbaka till Virsta så mumsade vi på tunnbrödsmackor och drack kaffe. Mycket trevlig onsdag alltså!

Just nu har jag fått egentid - Stella och Johan är i sovrummet och lyssnar på Snabba Cash. Helt galet skönt att bara få vara en stund, och veta att Johan har allt ansvar. Att bara få sitta här vid datorn helt ostört är underbart, och alla de här små stunderna då jag får vara ensam är ovärdeliga. De gör mig helt klart till en galet bra mamma. ;)

Återträff med föräldragruppen

Yes, idag är det dags för återträff. Om nu någon dyker upp, senaste träffen var det bara jag och Johan samt Håkan och Issa som tog oss dit, så jag har inga större förväntningar direkt. Hoppas dock att någon kommer, är ju alltid kul att fika lite och såklart höra hur det går för andra med barn i samma ålder...
Vi får helt enkelt se hur eftermiddagen blir!

Ingen brist på sömn här inte

Idag kan jag inte vara annat än utvilad - hann få en powernap under eftermiddagen igår och dessutom så har Stella sovit som en ängel hela natten. Somnade för natten runt 22 och vaknade för mat 3 och 7. Fick väcka sömntutan 10.30 idag, känns helt galet. Just nu ligger hon i soffan och spanar runt, är så himla härligt att hon äntligen är nöjd under vakenperioderna. Tror att nappen har en stor roll i det hela, innan har hon helt enkelt inte varit nöjd för att sugbehovet inte varit tillgodosett.

Igår var vi till BVC och hann även med en rejäl promenad. Stella växer precis som hon ska, +210 gram på 6 dagar. Igår, 3 veckor gammal vägde hon 4470 gram och var 54,5 cm lång. Amningen fungerar äntligen riktigt bra, Heracillin-kuren var nog precis vad jag behövde. Såren finns fortfarande kvar men ser jättefina ut och nu när vi börjar få koll på hur det egentligen ska gå till så kommer det ju knappast bli värre. Ska nog våga mig på att testa liggamma någon dag också, vore himla skönt om vi kunde få det att fungera också - om inte annat under nätterna.

Idag ska vi ta en sväng förbi mitt jobb och säga hej, är ju på tiden nu när Stella är 3 veckor gammal. Blir även en promenad ner till Cheapy och Willys, vi ska lägga nytt golv i hallen och måste ju bestämma oss för vilket vi vill ha. :) Inte lika fint väder idag dock, men det gör inget. Så länge det inte regnar så är det bara skönt att komma ut en sväng.

Älskade unge

För varje dag som går så växer kärleken, hur det nu kan vara möjligt att älska någon så mycket... Att få barn är verkligen som alla säger - det största i livet.

Sjalbarn

Trikåsjalen kan vara Guds gåva till småbarnsföräldrar. ♥ Så himla smidigt att stoppa ner Stella och vips så har jag två fria händer! Har hunnit med en hel del nu under förmiddagen medan hon sovit gott på min mage. Plockat i köket, städat toaletten, plockat och dammat, bäddat rent, sorterat papper och vikt tvätt. Jag anar att sjalen kommer bli min bästa vän när Johan börjar jobba igen, och jag är så sjukt glad att vi har den hemma. Den gör livet lite lättare om inte annat.

Bebisbubbla...

...befinner vi oss i just nu, och det är rätt underbart. Amningen har kommit på rätt köl igen och vi har verkligen världens snällaste unge. ♥ Lite gråt under kvällarna, men under större delen av dagen är hon så underbart nöjd och glad. Sover som en stock under nätterna gör hon med.

Just precis nu sitter Stella i Johans knä och spanar runt, hon börjar bli allt mer med nu - fokuserar och följer med blicken. Snart 3 veckor gammal, tiden går galet fort. Längtar efter det första svarsleendet, men det får vi nog vänta på ett tag till.

Idag ska vi ta oss ner på stan för att titta på finaste faster Julia som ska iväg på bal, får hoppas att vädret ordnar upp sig för det här grårusket känns inte alls kul. Regnar det ska dom dessutom vara inne i KMV-lokalen och dit vill vi inte släpa Stella, blir alldeles för mycket folk på liten yta. Även om risken för RS-virus är liten nu så känns det ändå dumt att chansa, vill ju verkligen inte ha en sjuk bebbe här hemma.

Otillräcklig...

...och värdelös känner jag mig just nu. Amningen har brakat käpprätt åt helvete, det var inte såhär jag trodde att det skulle vara.
Amningsmottagningen klockan 13, får se vad som händer efter det. Det enda jag vet är att jag inte kan ha det såhär en enda dag till, då dör jag.

Fullt hus

Den här torsdagen har till största delen bestått av besök. Har haft folk här i princip konstant sen strax efter 10, är lite lagom trött i huvudet. Tack och lov så har besöket mestadels bestått av Julia, och det kan ju knappast ses som jobbigt utan bara trevligt och mysigt.
Utöver henne så har Jocke, Camilla och deras lill-Julia varit här en sväng och för en stund sedan var Stellas farmor upp och sa hej.

Dagarna bara flyter på här just nu, Stella är helt galet snäll. Äter och sover, gnäller lite nån gång ibland bara. Sover som en stock om nätterna gör hon med. Vi är verkligen bortskämda just nu, så vi njuter för fulla muggar.

Första BVC-besöket

Idag träffade vi vår BVC-"tant" för första gången. Tant känns dock lite fel, för det var verkligen ingen gammal tant som kom hem till oss. Snarare än relativt ung och oerhört trevlig tjej som vi klickade direkt med.
Pratade om hur vi haft det hittills, hur det funkar här hemma och allt runt Stella. Ställde miljarder frågor kändes det som och fick hjälp att få till läget vid bröstet. Underbart - nu är det bara de första tagen som känns. ♥

Förutom allt prat och information så vägdes Stella. Det är ett riktigt matvrak vi fått - hon väger redan 4140 gram! +190 gram på en vecka, så mat finns det allt. Eftersom hon ökat så pass bra i vikt så får vi nu testa att låta henne sova under nätterna och själv bestämma när hon vill äta. Hittills har jag väckt henne för mat, men fram till nästa vecka ska vi alltså låta henne styra och se om hon fortsätter öka lika fint i vikt. Förhoppningsvis gör hon det, men måste vi börja väcka henne igen är inte det hela världen - än så länge har hon sovit bra ändå.
Känns som att vi haft världens tur som fått ett sånt underbart barn som Stella. Nöjd för det mesta, äter som hon ska och sover gott om nätterna. Känns som att ett bakslag är att vänta, men fram till dess njuter vi.

Dagen då Stella kom till världen

Nu har lillskruttan hunnit bli en vecka gammal, och vi kan inte föreställa oss ett liv utan henne. En vecka har gått sedan allt det här hände...

Måndagen den 26 april 2010
Vaknar strax efter kl. 2 av vad jag automatiskt tar för en jävlig förvärk - går upp och tar en alvedon och försöker lägga mig igen. Men värken ger inte med sig, den kommer med 5 minuters mellanrum och sakta börjar jag förstå att det nog verkligen är på riktigt.
Äter frukost och jobbar på med andningen här hemma, ringer förlossningen vid 4 och redan då är vi välkomna in om vi kände för det. Dock kände jag inget behov av det, klarade mig utmärkt med att andas och att vagga med höfterna.

Väcker till slut Johan runt 5, så att han ska hinna vakna till liv och äta lite frukost han med. Vi tar en dusch och han masserar mitt ryggslut under värkarna, rena himmelriket! Äter frukost nummer två efter det, och nu börjar det bli lite mer tryck i värkarna, 3-4 minuters intervaller. Ringer förlossningen igen och förvarnar om att vi snart är på gång in. Bilresan in till Västerås var ingen höjdare, att sitta stilla under värkarna var inget jag föredrog kan jag säga trots att vetekudden var med.

Kommer in till förlossningen runt halv 8, får ligga med CTG en stund och blir även undersökt. 4 cm öppen - vi skulle få stanna! Dock så avtog värkarna något när jag låg där, så vi blev ivägskickade på en liten promenad. Promenerade i det underbara vårvädret och fikade lite på serveringen, åter igen ingen höjdare att sitta still. Vid varje värk fick jag resa mig, och ganska snart så bestämde vi oss för att ta oss tillbaka till förlossningen. Tror att klockan är närmare 10 när vi är tillbaka och blir visade till vårt förlossningsrum. Pratar lite smärtlindring med barnmorskan, och bestämmer att jag än så länge klarar mig bra med rörelse och andning så jag får ett gåbord som jag kan hänga på. När klockan närmar sig 11 ber jag om lustgas, blir snabbt en mycket bra vän.

Lustgas, vetekudden och gåbordet fungerar riktigt bra, men trots det vill jag ändå testa att bada - mest för att jag är en badkarsjunkie. Ligger och plaskar i närmare en timme innan vi tar oss tillbaka till förlossningsrummet. Klockan börjar närma sig 14, och eftersom jag tycker att värkarna känns lite mer i ryggen ber jag om akupunktur. Dock glöms det bort mitt i allt med skiftbyte osv, och det dröjer ett tag innan det väl blir av.
Runt 15 så får jag akupunktur, vet inte om det gjorde så mycket nytta eller om det var Johans massage i kombination med nålarna som hjälpte. Skönt var det i alla fall! Fortsätter jobba på med andningen i lustgasmasken och rörelse, även om det börjar bli jobbigt.

Kl. 16.37 undersöker dom mig - fullt öppen och vattnet går! Skalpelektrod sätts då det visar sig att lilltjejen bajsat i vattnet. Än är det för tidigt att krysta, Stella står högt upp och behöver även rotera innan det är dags. Nu börjar den riktigt jobbiga biten, det trycker på rejält över blygdbenet och hopplösheten smyger sig på. Får en pilatesboll som jag sitter och skumpar på, står vid gåbordet och hänger över ryggstödet på sängen - allt för att hjälpa gravitationen på traven så att säga. Börjar känna krystimpulser, men det är fortfarande alldeles för tidigt.

Vet inte riktigt vad klockan är när vi äntligen påbörjar, vad jag upplever det som, den evighetslånga krystningen. Hänger över sängryggen, ligger på sida och hamnar till slut i gynställning. Har lite svårt att hitta exakt var jag ska pressa på, så BM trycker med sina fingrar för att visa. Enligt Johan blir jag rejält otrevlig här, själv har jag inget minne av det. BM skrattar och säger att hon vet att hon är jävlig, men att det är för min skull.
Här börjar värkarna avta, så de sätter värkstimulerande dropp för att få fart på allt igen.
Med hjälp av Johan och personalens pepp så jobbar jag på, och snart känner jag hur Stellas huvud står och spänner precis vid slidmynningen. Personalen har under hela tiden smort mig med olja, hållit våtvarma handdukar mot underlivet och även sprayat bedövningsspray - allt för att minska risken för att gå sönder som var en av mina stora rädslor.

Kl. 21.26 kommer hon äntligen - vår efterlängtade, älskade Stella! 52 cm och 3950 gram.
Från start till mål tog det ca. 19 timmar, de längsta och smärtsammaste timmarna i mitt liv men med tanke på den underbara individ som kom var det värt allt slit!

Den vackraste stunden i livet var den när du kom

Måndagen den 26 april 2010 är den vackraste dagen i mitt liv. Klockan 21.26 kom hon äntligen, vår efterlängtade lilla Räka. Aldrig har livet varit så underbart som nu. ♥