Det är väl för härligt med alla dessa gravidhormoner? Jag har sett mig själv som lugn och sansad som preggo - men det får jag nog äta upp nu. Inte så att jag får utbrott som går till världshistorien, eller ens höjer rösten. Nej då, jag gråter ögonen ur mig för i princip allt just nu. Jag gråter för att dom spelar min favoritlåt på radion, jag gråter för att Ben and Jerry's Fairly Nuts är galet god, för att Räkan rör på sig och för att vi snart har livet på utsidan.
Som Johan så fint sa till vår barnmorska igår - "Jag hittar Jenny gråtandes vid datorn varje dag". Hahahah, det värsta är ju att det är sant! Jag gråter varje dag, utan undantag. Det finns så mycket att gråta över som preggo ska jag tala om. ;)
Inte nog med att jag den senaste tiden gråter över allt, jag har även fått en oförklarlig ork och energi. Jag är pigg, jag har inga krämpor alls i princip. Allt känns nästan som innan magen blev stor och i vägen. Inte ska väl jag föda barn när som helst heller? I år kommer det inte komma ut någon Räka! Jag trodde man skulle vara omåttligt trött, ha ont, känna sig otymplig och bara gnälla de sista veckorna (dagarna, timmarna?!!) - men jag verkar ha fått det där om bakfoten. Jag mår ju kanonbra! Även fast jag gråter mängder varje dag. ;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
haha.. att gråta e inte så ovanligt ändå men måste säga att ja kan inte låta bli att fnissa lite heller ;) Ja har lätt till tårar sj fast inte varje dag :P
haha ja jag skrattar åt mig själv jag med! Det är ju galet liksom. Tur att det snart är över ;)
Skicka en kommentar