Magen i v. 34

Magen i v. 34 (33+0)

Nu ser den toppigare ut igen, himla knasigt det där. Räkan ligger ju fortfarande med huvudet åt "rätt" håll och är ruckbar. Är väl den lilla filuren som växer så det knakar där inne eller nåt - för jäklar vad stor hen börjar kännas nu... Är rätt ofta trött i magen och har lite småont, och ibland då hen trycker ut en fot eller ett knä gör det fruktansvärt ont. Trångt om saligheten där inne nu, precis som det ska vara.

Lyxfrukost

Igår kväll kom älskade syster hem till Köping igen, och alldeles snart ska vi ta en promenad ner till stan för att avnjuta en lyxig frukost på Nya Kondis. Så himla mysigt, även om det ser ut att vara rätt grått och trist utanför fönstret.
Känns som den här dagen kommer rulla på i ett snabbt tempo, har massor att göra. Just nu sitter jag i telefonkö till F-kassan (igen, för nu strular utbetalningen...), sen frukost som sagt och så fort Johan slutat ska vi åka till Västerås. Bara massa skoj i alla fall, skönt med nåt positivt när F-kassan beslutat sig för att strula igen...

Uppdatering: Det var tydligen något tekniskt fel i F-kassans system som gjorde att de inte kunde göra en utbetalning till mitt personkonto... Dock hade dom skickat en utbetalnings-avi med posten som jag bör ha i brevlådan idag, så slutet gott allting gott. Till nästa utbetalning skulle allt vara ordnat i alla fall, men det tror jag på när jag ser det. ;)

BM-besök v. 33+0

Idag blev det väldigt mycket prat kring våra tankar om förlossningen, hur vi skulle vilja ha det osv. Pratade även om livet som förälder som snart tar sin början, och hur vi kände kring det. Vår BM är så jäkla underbar, hon förklarar och normaliserar det mesta som vi nojjar över.
Inga prover alls idag utan bara ett standardbesök. Om 2 veckor vid nästa besök kommer vi dock ta en hel del prover igen. Förhoppningsvis så ser allt bra ut, för allt känns ju i alla fall bra!

Värden för v. 33+0
Vikt: +9,3 kg totalt
HB: Togs ej
Glukos: Togs ej
Blodtryck: 120/60
SF-mått: 32 cm (fortfarande strax över medelkurvan)
Hjärtslag/minut: 150 ♥
Huvud: Ruckbart

Vecka 34

Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.
Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.
_________________________________________________________

Egna tankar

Det är riktigt svårt att förstå att jag redan gått in i vecka 34. Tiden bara försvinner och stundtals får jag panik och undrar hur tusan vi ska hinna förbereda allt. Tack och lov så är det mesta redan klart, vi måste bara skruva ihop spjälsängen och bädda den, köpa blöjor osv och färdigställa skötplatsen och så hämta vagnen. Allt det där ska vi nog fixa relativt snart, och bara tanken på att vi faktiskt ska göra det ger mig ro.

Har de senaste veckorna mått oförskämt bra, men nu börjar det faktiskt bli lite jobbigt. Jag känner mig tung, magen är rejält stor nu och kroppen säger ifrån och blir trött mycket lättare. Har även fått halsbränna, vilket inte alls är kul. Men jag tänker inte gnälla, för jag vet att allt det här hör till och att det är övergående. Det är bara slutspurten kvar nu, sen börjar vår nya resa som en liten familj. ♥

Idag är visst en annan dag

Och en betydligt mycket bättre sådan. Jag kan lätt bortse från att jag knappt fått sova för att ryggen gjort ont, att jag har ont i vänster ljumske för att Räkan förmodligen ligger konstigt, att jag känner mig trött och öm i magen. Allt det där spelar ingen roll idag - för nu verkar det i alla fall ha hänt något på Försäkringskassan! Äntligen syns mina inkomstuppgifter, det tog bara 2 veckor men det skiter jag i! Något har hänt!
Om jag får några pengar eller inte på fredag får vi väl se, men det här känns ändå som en liten seger. Ett steg i rätt riktning liksom. Helt otroligt att man känner så över något som borde fungera smärtfritt från statens sida. Men men, man kan uppenbarligen inte räkna med såna saker.

Idag finns det mer saker att "fira" än bara Försäkringskassans plötsliga fungerande. Idag är det 50 dagar kvar till BF! ♥ Helt otroligt, snart snart snart finns liten här hos oss. Jag och J pratade om det igår, och som vi längtar. Om en månad kan Räkan titta ut och räknas som fullgången, om 30 dagar kan hen komma ut och inte vara för tidigt född. Helt galet, var det inte augusti nyss?!

Skjut mig!

Jag trodde att allt strul vad gäller pengar och Försäkringskassan var över... Så himla fel man kan ha!
Eftersom mina inkomstuppgifter fortfarande inte syns på mina sidor så ringde jag upp kundtjänst för att försöka få lite ordning på allt. De fick in uppgifterna för snart 2 veckor sedan och då var det sagt att uppgifterna skulle vara synliga inom 2 dagar. Jo men visst! Damen i telefon kunde inte svara på varför det inte syntes något, så jag frågade om utbetalningen av min havandeskapspeng som ska komma på fredag. Ska komma - men som inte kommer göra det enligt damen. Jag fick inget svar på varför, men hon mumlade något om att det låg på min handläggares bord. Handläggaren som har hand om min sjukskrivning, inte den som beviljade min havandeskapsansökan... Hur det går ihop är en gåta dock.

Havandeskapsansökan är beviljad, jag har försäkrat att jag inte längre jobbar, de har mina inkomstuppgifter - allt är klart och jag har rätt till en utbetalning den 26e som rör dagarna 13-20 februari. Men det kommer alltså inte komma några pengar då. Än ska jag väl inte gå upp i atomer, men finns ingen info om utbetalning på torsdag så får jag alltså ringa igen och fråga vad fan som händer...

Som om det inte är nog med allt strul med F-kassan så verkar dessutom min lönehandläggare strulat upp min lön också. Sist jag kollade skulle jag få en utbetalning på runt 7000 - nu idag får jag inte ett öre?! Ringde självklart upp, men min lönehandläggare var inte där (som vanligt alltså) utan jag fick prata med en annan tjej. Hon kikade på lönespecifikationen och tyckte att det såg lite konstigt ut, så något är förmodligen galet. Om det kommer bli löst vet jag inte, och som det känns nu skiter jag i vilket.
Jag vill bara slippa oroa mig, veta att jag kommer få några kronor på kontot så jag har råd att leva. Som det ser ut nu så måste jag leva på Johan, och jag hatar det! Han säger att det ordnar sig, att det är självklart att han betalar osv. Men likt förbannat hatar jag att bli försörjd av någon annan, att inte ha mina egna pengar..

Idag är en riktigt kass dag, många tårar har det blivit och jag känner verkligen bara för att lägga mig under täcket och inte bry mig längre. Men jag måste orka bry mig, måste försöka få någon ordning på allt strul. (som inte jag ens har orsakat)
Men men, imorgon är en annan dag och då är det 50 dagar kvar till beräknad förlossnig! ♥

Helg igen?!

Ännu en helg som bara rusat förbi, utan att jag gjort något vettigt alls. Vad är det som händer egentligen? Tiden bara springer iväg, fortsätter det såhär så är ju Räkan snart ute...

Fredagen bjöd på hemmagjorda hamburgare och sedan hockey hemma hos en av Johans jobbarkompisar. Grabbarna fortsatte sedan ut på krogen medan jag gick hem och bäddade ner mig i sängen ett par timmar. Vid 3 kom herr Persson hem, full som en kastrull. Kan säga att jag var lagom trött i lördags morse, sov som en kratta. Hela lördagen spenderades i princip i soffan, kikade på filmer och bara mös. Utanför var det ju snöstorm deluxe så vi passade på.

Idag har vi kikat på OS-reprisen, vilket lopp svenskarna gjorde i herrarnas dubbeljakt!! Helt otroligt. Utöver det så har vi tagit en tur med bilen och bara skrattat åt all snö som vräkte ner igår, vallarna är enorma just nu och trottoarerna obefintliga.
Johans föräldrar kom förbi en sväng nu på eftermiddagen för att dricka lite kaffe och spana in vår "nyrenoverade" hall, och nu är J iväg på innebandy och jag kollar på Per Morberg och "Vad blir det för mat?" ♥ Tycker han är riktigt härlig den där Per, lite som folk är mest.

Magen i v. 33

Magen i v. 33 (32+0)

Den här veckan tycker jag det syns att magen trillat ner en bit och även blivit lite rundare. Tycker trycket uppåt minskat lite till, även om jag såklart får en rumpa uppkörd i revbenen då och då! ;)
Har så himla svårt att förstå att minimagen nu blivit en rejäl mage, att jag klassas som höggravid nu. Och att vårt älskade barn faktiskt finns där inne. Vi längtar så otroligt mycket båda två, och inom en rätt snar framtid får vi äntligen träffa miraklet.

Älskade barn, du är så efterlängtad! ♥

Vecka 33

Kroppen: Trots att magen är stor är det bra att försöka hålla i gång musklerna så gott det går. Promenader, simning och yoga för gravida brukar kännas bra. Vissa kan inte vara aktiva på grund av olika besvär – för att inte gå upp för mycket i vikt kan man kompensera bristen på motion med att inte äta mer än vanligt. Graviditeten gör att du behöver ungefär 300 kalorier extra per dag. Det motsvaras av ett mellanmål med till exempel en tallrik filmjölk med lite flingor, en smörgås och ett äpple. Ju tyngre du blir desto vanligare är det att fötter och ben svullnar. Ligg gärna med benen högt en stund och använd stödstrumpor hela dagen. Det är bra att sätta på stödstrumporna redan innan du kliver ur sängen. Ett bad kan hjälpa.

Barnet: Barnet ökar snabbt i vikt och väger drygt två kilo. Om det skulle födas nu behöver det lite andningshjälp, värme och hjälp med att få i sig mjölk under några veckors tid. Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. Tre-fyra procent förblir kvar i sätesställning.

Föräldrakurs 3 av 4 avklarad

Näst sista träffen med föräldragruppen avklarad! Idag var det förlossningen som stod på schemat, rätt intressant även om jag läst det mesta sen innan. Det känns nästan lite overkligt, att om bara några veckor är det min tur att uppleva det där stora som alla pratar om.
Nästa vecka skulle vi prata om smärtlindring och avslappning, det ska bli riktigt intressant!

I övrigt har den här tisdagen varit riktigt lugn och rätt tråkig. Sovmorgon till 9 och sen har jag mest skrotat runt här hemma. Förhoppningsvis kan jag sova lite bättre inatt, igår vaknade jag kl.3 av ryggont och lyckades inte somna om förens kl. 5.. Så den där sovmorgonen till 9 var välbehövlig. Visst kan jag vila lite middag (och det gör jag ;)) men jag vill ändå gärna kunna sova hela nätter utan att ha ont. Sömnbrist och vaknätter kommer det nog bli en del av ändå snart..

Måndag - full av energi

Min helg har varit alldeles fantastisk. Tänk att jag har sån himla tur som har alla dessa underbara människor i mitt liv, vad skulle jag göra utan er?! Sambo, familj och vänner - vad vore livet utan dem?

Helgen har alltså spenderats tillsammans med dom jag tycker så himla mycket om. Fredagen tillsammans med min familj och J. Lördagen bjöd på en härlig promenad tillsammans med vänner, lunch på stan och sedan fika hos J's familj. Under kvällen så bowlade vi tillsammans med ännu fler vänner, och igår så åkte vi till Västerås för att gå på bio.
Jag kan inte vara annat än nöjd och utvilad efter en sån helg, så nu får vi hoppas att den här veckan blir bra den också. Min första vecka hemma på heltid. Lite läskigt är det allt.

På tal om bio - överallt läser och hör man att man som gravid ska passa på att göra saker innan bebis tittar ut, typ gå på bio. Syftar de då på att man bör gå mellan vecka 20-30 eller? För det var verkligen inte höjdare att sitta i en trång biofåtölj med en galen Räka som bökar med sina små ben och pressar upp rumpan i mina revben. Att sitta still i 2,5 timmar var olidligt med en busbebis kan jag säga!
Ingen mer bio för vår del innan Räkan är ute, jag skulle nog njuta tusen gånger mer av en film hemma. Vi har ju trots allt rätt bra förutsättningar för att kunna få en hyffsad upplevelse hemma i soffan med tack vare Johans nörderi kring teknik. ♥

Valentine's Day

Hoppas ni har en urmysig Alla hjärtans Dag, för det har jag! Ska alldeles strax åka iväg till Västerås för lite biomys, det var evigheter sen sist. ♥

Underbara helg

Lördag morgon och jag sitter alldeles ensam och bara njuter av min frukost. Så himla underbart!
Gårdagen var underbar den med, firade pappas födelsedag här hemma tillsammans med Fanny och Mats. Pappa bjöd på semlor och jag hade bakat en kladdkaka som ingen orkade röra haha. Mer över till mig senare. ;)
Kvällen bestod av soffhäng, alldeles lagom för min del. Älskar verkligen att få krypa upp i soffan under fredagskvällar och bara njuta. Igår njöt jag lite extra av ett alldeles nystädat hem och det faktum att jag faktiskt är ledig på heltid nu. Och att Räkan snart finns hos oss. ♥

Vad den här dagen bjuder på vet jag inte riktigt än, jag och J pratade lite löst igår om att eventuellt ta en promenad ner till stan, strosa runt på torget och kanske äta lunch ute. Till kvällen blir det i alla fall bowling tillsammans med ett gäng vänner - hur nu det ska gå. Tänk om någon misstar sig och tror att jag är ett bowlingklot liksom, likheten är rätt slående.

Magen i v. 32

Magen i v. 32 (31+0)

Trots att jag själv inte ser särskilt stor skillnad på bilderna från vecka till vecka längre så vet jag att det händer massor. Räkan är ju i ruckbart läge, och både jag och J tycker att magen sjunkit något. Inte mycket alls, men lite lägre är den allt. Samtidigt som det fyller ut mer precis vid revbenen. Knasigt det där!

Den långa väntan på bebisleverans är påbörjad

Nu har jag påbörjat den där tråkiga väntan och längtan. Jag har jobbat min sista dag och har alltså gått på min havandeskapsledighet. Nu kommer jag med andra ord inom en rätt snar framtid klättra på väggarna och bli allmänt uttråkad. Eller så tar jag det hela med ro och njuter. Vi får helt enkelt se hur det blir.

För att fira in ledigheten lite så passade jag på att köpa något jag länge suktat efter till Räkan. En helt underbar filt från Lundmyr of Sweden. ♥ När jag idag hittade ett supererbjudande så slog jag till - har ju länge funderat på den och när ett sånt här bra erbjudande poppar upp så finns det ingen tvekan, klart som fan jag slår till! Så nu kommer Räkan vara en "million dollar baby" när hen åker hem från BB. Så tjusigt så.

Vecka 32

Kroppen: Man kan lätt bli andfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir andfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig. I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa. Barnmorskan brukar därför rekommendera att man ligger på sidan när man ska sova. Det brukar även vara den ställning som känns bäst, det kan vara skönt att ha en kudde som stöder upp den tunga magen lite.
I vissa landsting görs ett extra ultraljud i vecka 32 för att kontrollera att barnet växer som det ska.
Barnet: Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 centimeter långt. Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.

Änglar finns

Margit - damen som skulle försöka ordna upp röran igår lyckades! Det hade gått utmärkt att lämna uppgifterna via telefon och hon hade dubbelkollat att det verkligen var löst, så jag skulle slippa oroa mig. En riktig ängel är vad hon är! ♥

Man kan ju få en hjärnblödning för mindre...

Eftersom jag ansökt om havandeskapspenning och ska jobba min sista dag på fredag, utan att veta hur det blir efter helgen så har jag idag pratat med Försäkringskassan. Havandeskapsansökan var beviljad och det betyder att jag har ett orosmoment mindre. Skönt som tusan!
Dock hade de inte fått in några papper alls som rör min inkomst, årsarbetstid osv... Var bara att ringa upp lönekontoret och kolla vad som hänt. Det visar sig att hon som har hand om mina papper är hemma med VAB, men var mina papper är kan ingen svara på eftersom dom inte fanns på hennes kontor.

Jag går snart upp i atomer! Jag har skött allt till punkt och pricka, och ändå fungerar det inte.. Tack och lov så var damen som jag fick prata med på lön oerhört trevlig och hon skulle försöka ordna upp röran åt mig genom att ringa F-kassan och lämna mina uppgifter på det viset. Förhoppningsvis går det, annars blir det riktigt snålt den här månaden...
Känner mig riktigt ledsen och orolig trots att jag faktiskt fått ett positivt besked idag också. Om bara mina papper om inkomstuppgifter också kommit in till F-kassan som de skulle så skulle ju allt vara frid och fröjd och jag skulle inte behöva oroa mig.

Förhoppningsvis ordnar sig allt under eftermiddagen, men säker kan man ju aldrig vara..

BM-besök v. 30+5

Ännu ett besök hos min härliga barnmorska är avklarat. Precis som sist så såg allt toppen ut, fick en del papper med mig hem - bland annat blodgrupperingskortet och papper om TBC/MRSA som ska med till förlossningen när det är dags. Pratade en del om amning, förlossning osv och även om det är ett tag kvar så kändes det väldigt bra.
Jag tog även upp min fundering kring fixering - och det var fullt möjligt redan nu. Räkan är just nu ruckbar, huvudet långt ner i bäckenet. Risken för att hen skulle vända sig är rätt liten men man kan ju aldrig vara säker.. Från och med nu blir det täta besök, varannan vecka ska vi dit för att se så att allt är bra. Nästa träff är den 25 februari, v. 33+0 då.

Värden för v. 30+5
Vikt: +9 kg totalt
HB: Togs ej
Glukos: Togs ej
Blodtryck: 130/70
SF-mått: 30 cm (fortfarande strax över medelkurvan)
Hjärtslag/minut: 145-150 ♥
Huvud; Ruckbart

Hick-ups

Är det inte en vild bebbe som bökar järnet med fötter och knän så är det en bebbe som sväljer fostervatten och hickar för fullt. Härligt värre. ♥ Just nu hickas det helt galet mycket, Räkan måste ju få träningsvärk snart...

Lite mindre härligt är det faktum att jag anar att Räkan börjar röra sig neråt i bäckenet. Sedan igår har jag stundtals haft en udda smärta i blygdbenet till och från, och ibland känns det även som jag har en boll mellan benen. Hur pass tidigt kan de vända sig/fixera sig egentligen?
Får se vad BM säger på tisdag, ska passa på och fråga då - både om jag har rätt i mina aningar och när de brukar göra sig startklara.

Den vilda bebben..

..har nog flyttat in i min mage och ersatt lilla, lugna Räkan. Enda sedan igår har det varit ett evigt bökande med de små, men ack så vassa fötterna och knäna. Visst är det härligt att känna av livet, men när hela magen buktar ut rejält och det känns som att hen är på väg ut i sann Alien-anda - då börjar det bli lite jobbigt. Men bara lite!
Förhoppningsvis kan jag fånga det hela med kameran under eftermiddagen, men jag misstänker att liten får scenskräck som vanligt haha.

Nu ska jag ta och stryka sängkläderna till spjälsängen och ladda en tvättmaskin med kräklappar, handdukar och annat plock, pensionärsvarning på det!

Magen i v. 31

Magen i v. 31 (30+0)

Ännu en vecka avklarad, helt sjukt vad tiden går fort! Nu är det även ensiffrigt kvar om vi ska räkna veckor - 9 veckor och 6 dagar kvar till BF.

Dock tror jag inte det hänt så värst mycket med magen den senaste veckan, svårt att avgöra. Räkan verkar ju i alla fall växa där inne - inget snack om saken att hen blivit större liksom. Känns nästan overkligt att vår lilla Räka blivit en färdig människa där inne, som nu bara ska fetta på sig under den sista tiden. ♥ Vi längtar så fruktansvärt mycket efter att få träffa miraklet, och snart är det verkligen dags.

Med tanke på att tiden bara springer fram så har jag faktiskt börjat tvätta upp alla kläder och ska ta sängkläder, handdukar och filtar idag. Lika bra att vara ute i god tid, även om jag förmodligen kommer gå 2 veckor över tiden. Men gör jag det så kan jag ju tvätta allt en gång till. ;)

Vecka 31

Kroppen: Det är vanligt med besvär från ryggen under senare delen av graviditeten. Livmodern är tung och belastningen blir stor på både ben, rygg och bäckenbotten. För att undvika att få trötthetsvärk i ländryggen är det bra att ha en bra hållning och motverka svank. Personer som tidigare haft problem med ryggen löper större risk att drabbas av besvär.
Förutom den naturliga belastning som blir av den ökade tyngden gör graviditeten i sig att ledband, höfter och ryggrad luckras upp genom ett hormon som heter relaxin. Hormonet vidgar bäckenet och underlättar på så sätt förlossningen. Vissa känner stora besvär av foglossning och kan då behöva hjälpmedel i form av till exempel stödbälte. Undvik asymmetriska rörelser som exempelvis att gå i trappor och bära tunga saker.
Om du har extra tungt arbete kan du ansöka om havandeskapspenning nu. Det gör du hos försäkringskassan.
Barnet: Barnets proportioner påminner mer och mer om ett barn som är fött, huvudet är nästan åtta centimeter i diameter och fötterna knappt sex centimeter. Hjärnan växer sig större och börjar få allt djupare veck för att få plats. Barnets hud som tidigare varit skrynklig börjar nu fyllas ut med fett och slätas ut.

En helt vanlig dag

Just for the record - det är ingen höjdare att jobba med en förkylning i kroppen, framför allt inte när det visar sig bli en tung dag. Men nu är det gjort i alla fall, ledig tills på lördag igen!

Kom alldeles precis hem från en mycket trevlig fika hos Issa. Semlor och mjölk, oerhört gott! Nu tänkte jag nog lägga mig på soffan en sväng och vila lite innan det är dags för vattengympa. Jag skiter fullständigt i om man ska eller inte ska träna med en förkylning i kroppen - att plaska runt lite och ta det lugnt borde inte vara någon fara. ;)

Baka liten kaka

Man ska aldrig ropa hej och allt vad man nu kan säga. Bara för att jag trodde att jag var på bättringsvägen så är det väl klart att jag ska bli sämre igen.. Får fortsätta vila och hinka i mig vatten, för på onsdag ska jag jobba, så är det bara.

Trots att jag är sjuk så har jag ändå rätt bra med energi just nu, och vad gör man av den? Jo, man bakar såklart! Idag blev det en gudagod kladdkaka med marshmallows - helt galet gott! Självklart kunde jag inte vänta tills Johan kommer hem sent ikväll, jag kände mig tvingad till att smaka så jag inte lurar i honom något äckligt liksom.

Utöver bakandet så passar jag på att köra några maskiner tvätt, det är ju inte heller särskilt ansträngande. (för om man heter Jenny så kan man somna på soffan medans maskinen går och vakna upp sisådär en timme senare när maskinen är klar)